Dessa vandringskängor av märket Graninge inköptes våren 2004 eftersom jag var på väg till Usa och ett sommarjobb som Camp Counselor (lägerledare)på ett girlscout camp. Allt sedan dess har dessa kängor hängt med mig ut under alla årstider, i de flesta väder på både långa och korta promenader. Konstigt är det därför inte att det i våras lossnade en bit sula längst fram vid tån. Resultatet var att jag blev riktigt blöt om tårna. Min käre, fotbollsfrälste far hade något medel i gömmorna som han lagade hålet med och ingen var gladare än jag.
Tyvärr upptäckte jag några veckor senare hur ett flertal vertikala sprickor delade sulan så därför lämnade min mamma in dem till skomakaren i Övik. Väl hemma igen är de återigen de härliga vandringskängor som jag älskar, fast med ny sula fram. I vår skall de användas flitigt när jag, Wilhelm och Lillis promenerar runt i Resele och ser Ångermanälven bli isfri. Ser såå fram emot det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar