Lite snurrigt...

Ett par dagar nu har det varit rätt snurrigt hos mig.

Jag har lyckats få någon slags infektion i kroppen som ter sig ut som röda utslag och blåsor på utsidan av halsen. Inte kul, svider och bränner men som tur är har jag träffat farbror doktorn och fått penicillin och någon slags allergimedicin. Förhoppningen är att det ska försvinna på något sätt. Jag som inte har varit allergisk mot något håller tummarna för att det är en infektion som försvinner med hjälp av penicillin. Eftersom jag tidigare råkat ut för diverse underliga sjukdomstillstånd såsom sorkfeber har jag numera insett att vätskeblåsor på halsen i formen av ett halsband förmodligen är skåpmat nu. Och, nej, jag har inte använt halsband och fått en nickel-allergi.

Igår lyckades jag också med bedriften att glömma min älskade lilla hund! Japp, ni läste rätt, jag glömde Greta. Eftersom Jonas börjat arbeta nu efter sin pappaledighet var Wilhelm och Greta hos deras farmor. När jag kom för att hämta dem, vid fem snåret, efter jobb och läkarbesök, släppte jag ut henne på gården och satte fast Wilhelm i bilen. Inte förrän jag var hemma på min egen gård upptäckte jag att jag inte stoppat in henne i bilen också. Jonas hämtade henne istället när han kom hem från jobbet.

Snurrigt är bara förnamnet!!