Senaste skriveriet i Resele Nytt

Som jag tidigare skrivit så har vi en tidningen här i vår by som går ut till alla hushåll men även till prenumeranter på annat håll i landet. Jag har en egen liten eko-krönika där. Syftet är helt och hållet för att sprida "The green word". Mera eko åt folket helt enkelt. Enkla tips och inspiration till hur man kan leva mera miljövänligt. Förra gången skrev jag om mat.

Denna gång handlade det om textilier och kläder. Varsågoda, Resele Nytts juninummer:

Emelies eko: Vad har vi egentligen på oss?

Förra gången skrev jag om vad vi stoppar i oss; det vill säga mat. Men hur är det egentligen med det vi har utanpå kroppen? Tröjor, byxor, kjolar, strumpor, underkläder, skor etc.

Varje dag använder vi något av ovanstående. Men vad sätter vi egentligen närmast huden? Vad innehåller våra kläder och på vilket sätt tillverkas de? Vad innebär det för miljön och för människorna som arbetar dagligen med textiltillverkning? Och hur ska man tänka om man vill klä sig lite mer miljövänligt? Förhoppningsvis kan jag kasta lite ljus över dessa frågor.

Runt hela jorden förbrukas i genomsnitt 9 kg textilier per person och år jämfört med här i Sverige där vi förbrukar så mycket som 24 kg/person och år. Den siffran kanske inte låter så mycket men om man betänker att vi är ca. 9 miljoner människor i Sverige så blir siffran genast mycket större. Om man dessutom vet att t.ex. amerikanerna förbrukar väldigt mycket mer än så kan man föreställa sig hur mycket textilier det egentligen handlar om.

Textiltillverkning innebär ofta stora hälso- och miljöproblem för de som arbetar med det samt för närmiljöerna. I ån Viskan kunde man förr se följderna av textilkonsumtionen genom att ån bytte färg utifrån vilken färg man använde i textiltillverkningen. I nutid färgas många floder runt om i världen på samma sätt.

Hälften av all textil som tillverkas i världen är av bomull. Bomullsodlingar upptar ca. 2 procent av hela världens odlingsyta men på den ytan använder man ca. 11 procent av hela världens förbrukning av bekämpningsmedel.

Till ett kilo färdigt tyg används ett kilo kemikalier och det endast i textilfabriken. Tänk därför på att alltid tvätta nya kläder och textilier innan ni använder dem. Dessutom krävs det ca. 350 liter vatten för att framställa ett kilo tyg från textilfibrer. Den siffran kan man jämföra med 17 000, det är antalet liter vatten som går åt till att framställa 1 kg bomullsfiber. Slutsumman för 1 kg bomullstyg blir alltså 17350 liter vatten. Aralsjön är ett exempel där konstbevattning orsakat enorma miljöproblem. Över 85 % av sjöns yta har försvunnit pga konstbevattning vilket fått mycket negativa följder både för människor, djur och natur i området.

Nu tänker ni kanske; Vad kan vi egentligen göra? Svaret är: Mycket!

· Minska ned på klädkonsumtionen. Köp hellre färre plagg av god kvalitet än många billiga. Tänk på att någon annan får betala priset för den där billiga tröjan.

· Det finns ekologisk bomull och andra ekologiska textilier som man kan välja i första hand. Många material är mera miljövänliga än konventionell bomull. Exempelvis lin, ull, hampa och bambu.

· Välj gärna kläder som är miljömärkta med t.ex. Svanen, Bra Miljöval eller Trygg-textil. Märkningarna borgar för att plaggen är tillverkade med miljöhänsyn.

· Laga, färga eller sy om istället för att slänga bort.

· Handla gärna kläder second hand. Om man handlar ett plagg second hand sparar man hela 97 procent energi jämfört med om samma plagg skulle ha nytillverkats. Dessutom tjänar man garanterat en slant på att inte köpa allting nytt.

Runt om i världen är det fler än 120 miljoner människor som är beroende av bomullsproduktion. Västvärlden, dvs. vi, skulle behöva bli mer medvetna om vilka kläder vi köper och börja ställa krav. På det viset skulle vi göra dessa människors livsmiljö och arbetsmiljö otroligt mycket bättre. Om vi dessutom längs vägen tjänar en krona eller två samtidigt som vi gör en insats för miljön, ja då kan det ju inte bli bättre!

All faktainformation är hämtad från Svenska Naturskyddsföreningens hemsida: www.snf.se